Gefle Dagblad: "Skickligt, Kallentoft"

03 September 12


Idag kom en fin recension av Vattenänglar i Gefle Dagblad:


"Det är nästan omöjligt att låta bli att fortsätta läsa ”Vattenänglar” för fortfarande hör Kallentoft språkligt sett till det bästa vi har i landet."



Washington Times on Midwinter Blood: ''Vividly and harshly''

27 August 12


This weekend I visited Edinburgh International Book Festival where I talked about my first books translated into English: Midwinter Sacrifice and Summertime Death. Read an interview with me from the festival here!


In the USA my first book about Malin Fors is called Midwinter Blood. This friday it got a great review in Washington Times:


"Mr. Kallentoft writes vividly and harshly. There are few moments of gentleness or warmth in the world he creates because his is a world of misery that makes Fors‘ frequent bouts of depression understandable. She is good at her work, but there is no suggestion that she enjoys it. When she isn’t embroiled in crime, she is nostalgic about her separation from her husband.
   Malin Fors‘ dark progress has now been tracked through several books, and the author has certainly carved for her and for himself a trail of bloody footprints in the snow."

Read the full review here!



''En av de bästa svenska kriminalromaner jag läst på länge''

23 August 12


Fler recensioner, alla riktigt bra! Här är ett utdrag ur Corren idag:

"Kanske är "Vattenänglar" Mons Kallentofts allra bästa kriminalroman. Hittills, vill säga. Språket har han alltid haft, likaså nerven och intrigsnickeriet. Och Malin Fors var redan från början en av de intressantaste huvudpersonerna på den svenska deckarscenen. Men i årstidsserien gick författaren ibland lite vilse bland de stereotyper och klichéer som han - på ett smart och snyggt sätt - ville använda sig av. Det gör han inte längre. Den här gången är allt en enda väl sammanhållen helhet.
    Som mest spännande är "Vattenänglar" när brottsutredningarna tar störst plats, som sorligast och känsligast är boken när Malin Fors privatliv inte står pall för vad hennes yrkesliv gör med henne och som intressantast är den när gränsen mellan det onda och goda, om inte suddas ut, så åtminstone blir väldigt svår att säkert skönja."


I Kulturdelen.com igår fick jag också en fin recension:

"Kallentoft lämnar definitivt ingenting åt slumpen. Njutbart är det att lära känna hans djupt mänskliga mångbottnade karaktärer. Njutbart är det också att upptäcka hur väl kuggar hakar i varandra. Hur han lägger sig vinn om att inte låta vitt stå mot svart. Hur han på ett mycket initierat sätt, för en diskussion om adoptionens för- och nackdelar. Vad händer med barnen i givarländerna, när adoptionerna av olika skäl stoppas? Är det enbart gott för föräldrar och barn? Eller finns det en mörkare baksida, som berättigar även adoption av näst intill sålda barn?
   Därtill utgör Kallentofts språk, karaktärsutveckling och konfliktupptrappning, ytterligare en källa till njutning. Precist, avskalat och med en poetisk touch.
   En av de bästa svenska kriminalromaner jag läst på länge."


Läs fler utdrag ur recensioner här!

GP: ''Läsvärd, levande, obönhörlig''

20 August 12

Jag har fått några fler fina recensioner för Vattenänglar. Så här inleder GP:

"I Vattenänglar visar Mons ­Kallentoft att han är en mycket bra författare, skriver Carl Erland ­Andersson.

   När man läser Mons Kallentofts nya kriminalroman Vattenänglar märks tydligt hans stil, en svep­ande språkrörelse som drar samman hans personer – och de är många – i en historia med bara provisoriskt slut, inte ett avrundat. Svepen avbryts kontinuerligt av stycken i korthuggen takt, upprepningar, ett sammanbitet rappande; plus de mördades röster i kursiv stil. Det låter stökigt, spretigt. Och det är det som är bra. Den gängse välartade prosan, ­ibland tuktad på skrivarskolor, håller på att bli en pest."


Mariestads-Tidningen skriver bland annat så här:

"Kallentoft har en helt egen stil bland svenska deckarförfattare. Och jag gillar det skarpt. Hans fabulerande har både något mystiskt och mytiskt över sig.
   Malin Fors är en romanfigur som det är lätt att gilla. Hon slåss med sina alkoholproblem, trillar ibland dit, och har en närmast neurotisk livsstil och arbetsmoral som ökar trovärdigheten i det man läser.
   Språkbruket är koncentrerat och fokuserat och Mons Kallentoft synes ha fullständig koll på vad han gör."


Läs hela recensionerna i GP här:

 

''En intensitet som de är ensamma om i genren''

18 August 12


Häromdagen kom en fin recension av Vattenänglar i Sydsvenskan:


"Malin Fors är en lika egensinnig och tragisk ensamvarg som i tidigare romaner: en (oftast) nykter alkoholist med demonerna tätt bakom ryggen och en närhet till desperat våld som nog gjort henne olämplig som polis i verklighetens Linköping. Många av de nya deckarförfattarna låter läsaren bli lika intresserad och oroad för hur det ska gå för huvudpersonen som för hur det ska gå att lösa kriminalgåtan, men ingen arbetar med så grälla effekter och så sköra balanser som Kallentoft. Hans romaner är inte för alla – men de har en intensitet som de är ensamma om i genren."


Läs hela recensionen här: