Hedonistisk höst


Superkonjunkturen svajar, Carnegiemänniskotypen regerar och det råder en vag, svårdefinierbar känsla i staden av att festen snart är över för denna gång. 

Men vem vet. 
   Nu är i alla fall bästa tillfället att ge fingret åt alla orosmoln och ägna sig åt sant hedonistiskt leverne. Hösten är den allra bästa tiden på det gastronomiska året, och det känns som att det behövs ett paradigmskifte åt det utlevande hållet igen. Mantrat inom den svenska gastronomiska världen de senaste åren har varit närproducerat, naturligt och ekologiskt. Med andra ord: Helylle, näverpräktigt och sanslööööööst urtrist. Det är dags för kockarna att sluta bete sig som lokala, provinsiella versioner av Jesus i köket. 

Det är helt enkelt dags för nya ledord. Varför inte: "Ge mig det bästa planeten kan uppbringa. Nu. Till vilket pris som helst. Det är vad gastronomi handlar om." 
   Ta detta med tryffel. 
   I våra trakter vurmas det för Gotlandstryffel, men den kan på intet vis mäta sig med vare sig den svarta Périgordtryffeln eller den vita tryffeln från Alba. Så strunta i att transporten är längre, så stor är inte skillnaden i resväg för de goda svamparna. Beställ din egen Albatryffel när säsongen börjar i oktober. Det finns flera sajter på nätet. 

En enklare njutning är bröd.  
   Det finns bra bagerier i Sverige, till exempel Riddarbageriet. Men inte kan något av deras bröd mäta sig med parisiska Poilanes berömda surdegsbröd, bakat enligt traditionella metoder i vedugnar. På poilane.com beställer du en tvåkiloslimpa. Poilane har bageri nära De Gaulle och DHL levererar ett färskt bröd till din dörr inom ett dygn. Pris cirka 30 euro. Billigt för så mycket njutning. Poilanes bröd äts bäst med bara smör som pålägg.
 
Blodduva är en annan höstfavorit. Och de allra bästa är de som strypts i Bresse med omnejd. Förr gick det att få blodduva på Stockholms krogar. Men inte längre. Nu går det på sin höjd att få kyckling från någon gård i typ Järna. Det duger inte. Blodduvorna från Bresse är till exempel smakbärare för halstrad anklever på ett raffinerat sätt som aldrig någonsin en ekologisk kyckling kan vara. 

För den som ska ut och resa kan jag rekommendera sushihaket Masa i New York. Här serveras den bästa fisk som haven kan uppbringa. Dagligen får Masa flygleveranser från många av jordens hörn. En måltid på Masa kostar minst 6.000 kronor och det är väl spenderade pengar. Masa själv är helt frågande inför invändningarna mot hans krog: Miljöpåverkan från flygtransporten och det etiskt tveksamma i att servera tre hekto fisk för 6.000 kronor när många på planeten svälter. Jag skriver bara: Prova Masas sushi och döm sedan. Den är mer beroendeframkallande än kokain. Det är jag sanningsvittne på. 

En höstråvara som dock är bättre på våra breddgrader än någon annanstans är hummern. Vår hummer har en frisk, spänstig och nötig kvalitet som inget annat vatten är mäktigt. Köp exemplaren levande av din fiskhandlare, koka dem själv och servera med skirat smör och egenvevad majonnäs. Drick champagne till, eller varför inte en Montrachet från Romanée-Conti?  Livet är för kort och för gott på att slösas bort på trisst, missriktad lokalpatriotism och tröttsam gastronomisk nationalism. 
   Vi lever i flygplanens tidevarv. Och allt gott är tillgängligt nästan alltid.
   Njut av det så länge festen nu varar!